Fysioterapia alaselkäkivun hoitomuotona

Alaselkäkipu on suomalaisille tavallinen vaiva. Alaselän, polvien ja lonkkien tähystysleikkaukset ovat 2000-luvun aikana kaksinkertaistuneet länsimaissa (1,2,3). Siitä huolimatta voimme todeta, että fysioterapia on yksi tehokkaimmista hoitomuodoista, jolla voidaan välttää leikkauksia ja sen riskejä sekä se on erittäin kustannustehokas.

 

Toinen kiinnostava asia on, että useat tutkimukset osoittavat, että alaselkäkipua kärsivillä henkilöillä ei havaita poikkeavia löydöksiä röntgenkuvista, verrattuna kivuttomiin henkilöihin (4).  Tästä herääkin kysymys – kannattaako alaselkäkipujen kohdalla puhua edes sairaudesta? Koska se viittaa lääketieteelliseen diagnoosiin, joka selittäisi vaivat.

 

 

Fysioterapia on todella tehokas hoitomuoto, jolla saadaan pysyviä tuloksia alaselkäkipujen hoidossa. Huomattavaa on, että fysioterapialla saadut erinomaiset tulokset perustuvat ennen kaikkea aktiiviseen hoitoon ja harjoitteluun, ei passiiviseen hoitoon. Vaikka passiivinen hoito, kuten esimerkiksi hieronta, auttaa tilapäisesti, on oma harjoittelu pitkäaikaisesti parempi vaihtoehto. Olennainen osa terapiaa on myös asiakkaan laadukas ohjaus ja opettaminen (5-11).

 

Alaselkäkipu johtuu useimmiten liikehäiriöstä tai liikekontrollin häiriöstä. Liikehäiriö koostuu usein rajoittuneesta liikkeestä, joka on usein yhteydessä kipuun. Sen sijaan liikekontrollin häiriössä liike voi olla täysin normaali, mutta liikkeen laatu on huono. Useasti liike- ja liikekontrollin häiriö ovat toisiinsa sekoittuneita.

 

 

Alaselkäkivut vaivaavat monia suomalaisia, kuten aikoinaan myös minua. Heräsin 17-vuotiaana yhtenä aamuna niin kamalaan alaselkäkipuun ja särkyyn, että oli vaikea nousta sängystä. Puoli vuotta tein aktiivisesti harjoituksia ja liikkeitä taitavan fysioterapeutin kanssa, joka auttoi minua ymmärtämään, mistä alaselkäkipuni johtui. Pitkään luulin, että selkäni oli luonnollisesti ja rakenteellisesti ”heikko”, jonka takia sain helposti ongelmia. Se oli yksi suurimmista valheista, joita olen koskaan kertonut itselleni. Edellisten kokemuksieni seurauksena olen aina huolehtinut selästäni, ja tuloksena on, että tämä yhdessä kaiken muun harjoittelemiseni kanssa on johtanut parempaan elämänlaatuun.

 

Älä siis vain hyväksy alaselkäkipua kroonisena vaivana. Fysioterapian avulla alaselkäkipuja voi hoitaa helposti ja kivuttomasti. Ota siis yhteyttä asiantuntijaan, yhteystietoni löytyvät tästä ja aloita tie kohti elämää ilman alaselkäkipuja.

 

Gustav Kvikant
Fysioterapeutti

Ospecifik ländryggssmärta och fysioterapins roll i dess behandling

Ospecifik ländryggssmärta, en folksjukdom bland oss finländare. Sedan början av 2000-talet har mängden operationer i västvärlden gällande ryggen, höftproteser och knä artroskopi fördubblats (1,2,3). Trots det så vet vi att fysioterapi är lika effektivt, om inte effektivare än operation och riskerna samt kostnaderna är minimala i jämförelse.

 

En annan intressant sak att även poängtera ut är att de flesta studier tyder på att det inte finns skillnader i röntgenfynd mellan personer som har problem i stöd och rörelseorgan och de som inte har problem (4).  Med problem i stöd och rörelseorgan menar jag diagnoser såsom artros, degenerering i intervertebraldiskerna (dvs. skivorna mellan ryggradens kotor) eller en försträckt sena osv.

 

Ospecifik ländryggssmärta faller inom samma kategori. Rent praktiskt innebär det att fysioterapi är en extremt effektiv behandlingsmetod för ländryggssmärta som dessutom bringar bestående resultat. Det är dock mycket viktigt att påpeka, att de utmärkta resultaten man kan uppnå med fysioterapi förutsätter framför allt aktiv behandling och träning, inte passiv behandling, till exempel massage (även om den potentiella tillfälliga lättnaden kan vara till stor fördel under behandlingsperioden). En viktig del av behandlingen är även patientutbildning, så att personen i fråga förstår sig på sitt eget problem. (5-11)

 

Oftast beror problem i stöd och rörelseorgan, och därmed ospecifik ländryggssmärta, på en störning i rörelse eller en störning i rörelsekontroll. En störning i rörelse syftar på en begränsad rörelse, som ofta är förknippat till smärta. Däremot vid en störning i rörelsekontroll kan rörlighet vara fullständigt normal eller till och med överdriven, men rörelse kvaliteten är tydligt försämrad. Det sagt så är dock störning i rörelse och rörelsekontroll ofta beblandade.

 

 

Smärta i ländryggen drabbar majoriteten av finländare förr eller senare i livet. Personligen vaknade jag en dag som 17-åring med så brutal smärta i ländryggen att jag hade svårt att stiga upp ur sängen. Efter ett halvt år aktiv och regelbunden träning med en mycket kunnig fysioterapeut (som även är osteopat, ett yrke jag har mycket respekt för) som fick mig att förstå vad min smärta baserade sig på, har jag aldrig haft problem i ryggen igen. Förr brukade jag tänka att jag hade en “svag” rygg som lätt orsakade problem för att det var så jag var byggd. Det var en av dom största lögnerna jag någonsin intalat mig själv. Som följd av mina tidigare problem har jag alltid varit noggrann med att ta hand om min rygg och resultatet är detta, tillsammans med all övrig träning jag gör, har resulterat i en högre livskvalitet.

 

Budskapet med detta blogginlägg är, att om du regelbundet kämpar med smärta i ländryggen så ska du inte acceptera det som “ditt öde”. Ländryggssmärta är ett problem som lätt och smärtfritt går att lösa med hjälp av fysioterapi. Ta kontakt med en sakkunnig (till exempel mig på Fibaco) så kommer du att märka hur lätt man kan fixa ett så ibland otroligt ihärdigt problem.

 

Gustav Kvikant
Fysioterapeut

Lähteet:

  1. Dagenais, S., Caro, J. and Haldeman, S., 2008. A systematic review of low back pain cost of illness studies in the United States and internationally. The spine journal, 8(1), pp.8-20.
  2. Wieser, S., Horisberger, B., Schmidhauser, S., Eisenring, C., Brügger, U., Ruckstuhl, A., Dietrich, J., Mannion, A.F., Elfering, A., Tamcan, Ö. and Müller, U., 2011. Cost of low back pain in Switzerland in 2005. The European Journal of Health Economics, 12(5), pp.455-467.
  3. Katz, J.N., Brophy, R.H., Chaisson, C.E., De Chaves, L., Cole, B.J., Dahm, D.L., Donnell-Fink, L.A., Guermazi, A., Haas, A.K., Jones, M.H. and Levy, B.A., 2013. Surgery versus physical therapy for a meniscal tear and osteoarthritis. New England Journal of Medicine, 368(18), pp.1675-1684.
  4. Brinjikji, W., Luetmer, P.H., Comstock, B., Bresnahan, B.W., Chen, L.E., Deyo, R.A., Halabi, S., Turner, J.A., Avins, A.L., James, K. and Wald, J.T., 2015. Systematic literature review of imaging features of spinal degeneration in asymptomatic populations. American Journal of Neuroradiology, 36(4), pp.811-816.
  5. Skou, S.T. and Roos, E.M., 2017. Good Life with osteoArthritis in Denmark (GLA: D™): evidence-based education and supervised neuromuscular exercise delivered by certified physiotherapists nationwide. BMC musculoskeletal disorders, 18(1), pp.1-13.
  6. Brage, K., Ris, I., Falla, D., Søgaard, K. and Juul-Kristensen, B., 2015. Pain education combined with neck-and aerobic training is more effective at relieving chronic neck pain than pain education alone–A preliminary randomized controlled trial. Manual therapy, 20(5), pp.686-693.
  7. Dagenais, S., Tricco, A.C. and Haldeman, S., 2010. Synthesis of recommendations for the assessment and management of low back pain from recent clinical practice guidelines. The Spine Journal, 10(6), pp.514-529.
  8. Engers, A.J., Jellema, P., Wensing, M., van der Windt, D.A., Grol, R. and van Tulder, M.W., 2008. Individual patient education for low back pain. Cochrane database of systematic reviews, (1).
  9. Moseley, G.L., Nicholas, M.K. and Hodges, P.W., 2004. A randomized controlled trial of intensive neurophysiology education in chronic low back pain. The Clinical journal of pain, 20(5), pp.324-330.
  10. Wälti, P., Kool, J. and Luomajoki, H., 2015. Short-term effect on pain and function of neurophysiological education and sensorimotor retraining compared to usual physiotherapy in patients with chronic or recurrent non-specific low back pain, a pilot randomized controlled trial. BMC musculoskeletal disorders, 16(1), pp.1-11.
  11. Wand, B.M., Bird, C., McAuley, J.H., Dore, C.J., MacDowell, M. and De Souza, L.H., 2004. Early intervention for the management of acute low back pain: a single-blind randomized controlled trial of biopsychosocial education, manual therapy, and exercise. Spine, 29(21), pp.2350-2356.